Yes, I made it!

Trots att min dator totalt ballat ur och att Sverige spelade sin sämsta match nånsin igår är jag superglad :) Jag fick jobb i tisdags så nu har jag jobb minst året ut. Det var längesen jag var så stolt över mig själv... Det har varit rätt mycket på slutet men nu börjar det lugna ner sig. Har umgåtts med Australiensarna en vecka nu och vi har minst lika kul nu som vi haft tidigare och de passar utmärkt i Sverige-tröjor, haha! Helgen i Sthlm hos Hanna var helt fantastisk, var längesen jag hade så kul flera dagar i sträck.

Åker till Norrköping på lördag och ska ta hand om en massa barn hela nästa vecka, spela fotboll med dem och göra mitt bästa för att bygga upp en bra gemenskap i gruppen så de får sin bästa vecka i sina liv. Jag ser verkligen fram emot det. Först ska jag dock visa Australiensarna hur vi firar midsommar och hinna med att träffa min svägerska som kommer hem från Kanada :)

Lagade en underbart god Massaman Curry idag, godare än de jag åt i Thailand. Det är nog min nya favvo-rätt. Gjorde chicken with cashewnuts till tjejerna i helgen och det var också fantastiskt gott. Jag är glad att jag gick den där matlagningskursen i Thailand för hur skulle jag klara mig utan maten. Jag älskar thai-mat och det ´är så kul att kunna göra den själv =D

Gjorde en cheesecake med lime och vit choklad idag som vi ska äta imorgon tillsammans med en jordgubbssalsa efter att vi grillat. Kan knappt vänta på det men först blir det sill och lax till lunch. Mums!

Glad midsommar!

Nervositet, smärta och glädje

Ja, igår var det dags för Blodomloppet och jag hade mitt mål inställt på att springa under 44min. Jag gjorde ett tappert försök förra veckan att springa banan för att kunna lägga upp ett bra lopp igår. Dessvärre var förra veckans förutsättningar långt ifrån de bästa. Jag sprang banan kl 15 i gassande sol och 30 grader varmt efter att jag "glömt" dricka vatten, jobbat två vakna nätter och tränat rätt hårt dagarna innan. Jag gick ut alldeles för hårt och fick lov att stanna innan jag kommit runt. Ett hemskt nederlag för en envis tävlingsmänniska.

Till min glädje var förhållandena betydligt bättre igår. Vädret var soligt men under 20grader, jag hade sovit och druckit vatten under dagen så jag var förberedd. Den välbekanta tävlingsnervositeten kom också under dagen och när jag stod där på startlinjen med Johanna så var vi grymt laddade. En tid under 44min kändes rimlig. Jag tog rygg på några män i lite mer än halva loppet men sen böev deras tempo för högt, kanske inte så konstigt när de alla var 2dm längre än mig. Det var bra jobbigt de sista kilometrarna men jag ökade något den sista och ännu lite till på väg in i mål. Missade mitt mål med 22 s och kom i mål som sjua på tiden 44:21. Nu ska jag hålla i med träningen och springa tjejmilen under 44min och nästa år kanske jag ska sikta ännu högre :) Det går hela tiden att bli bättre!

Nu ska jag ha en skön helg och ta emot mina vänner från Australien och sedan, nästa vecka, visa dom hur en svensk midsommar går till.

Mycket energi - lite näring

Det känns konstigt när jag som Hälsopedagog arbetar med förståndshandikappade som har sina inrutade vanor med fika och godis varje dag. Vad ska jag göra? Jag går där på affären och kan inget mer göra än att föreslå något annat som personen ska handla. Magen växer eftersom de rör på sig alldeles för lite och de nappar sällan på erbjudanden om att ta en promenad.

För att undvika att det blir så här vill jag arbeta med barn och ungdomar samt deras föräldrar så att de får en bra start i livet. Såg en alldeles för rund 3-åring häromdan som stod och halsade Coca Cola ur en 0,5l flaska. Det är knappast konstigt att dagens barn är tjocka om föräldrarna låter sina 3-åringar dricka en massa läsk. Det var för visso fredag men ändå; en 3-åring borde inte ens veta vad Coca Cola är.... Läste dessutom på en Coca Cola flaska häromdan för skojs skull och det stod att Coca Cola skulle vara en del av en aktiv livsstil. Dom gör verkligen allt för att behålla sina kunder. Ett glas (250ml) innehåller hela 29% av det totala dagsintaget socker för en person som behöver ca 2000kcal per dag. Tänk dig då alla som dricker flera liter om dagen. När jag själv var liten fick jag dela en flaska läsk (33cl) med syrran på helgen och jag var glad för det. Min sambo hade två syskon och de fick dela en på tre.

Det har blivit sån hysteri kring gigantiska förpackningar. Jag hade aldrig kunnat drömma om en 400g chipspåse när jag var barn, det fanns inte på världskartan. Möjligtvis i USA men för mig var en påse med 100g chips en stor påse. När jag tänker efter tror jag inte ens det finns sånna idag. Trodde inte mina ögon när jag för något år sedan såg fullkornschips som inte är mycket bättre att äta än de vanliga varianterna. Det fokuseras på helt fel saker, ät havregryn istället för att få i dig fullkorn.

Barn vill självklart ha allt som är onyttigt, det ville jag själv också, men det är föräldrarnas ansvar. Ett barn vet inte vad som är bäst att äta, vad som är nödvändigt för att kroppen ska fungera. Dessvärre tror jag att många vuxna har problem med det också, varför skulle annars så många föräldrar ge sina barn alldeles för mycket livsmedel med mycket energi och lite eller ingen näring alls...?!

RSS 2.0