Tror jag har pressat min kropp lite hårt sen jag kom hem från Asien, eller förmodligen inte bara kroppen utan även knoppen. Jag har ansträngt mig betydligt mer både fysiskt och psykiskt här i hemma än vad jag gjorde när jag snorklade i Malaysia eller speedshoppade i Bangkok.

Jag har varit trött, trött, trött. Säkert en blandning av jetlag och att jag börjat träna. Igår avstod jag från min planerade löprunda för att kroppen var totalt slut och har jag något planerat avstår jag sällan ifrån det. Tänkte att jag var trött efter att ha jobbat och flyttstädat syrrans lägenhet så att det skulle bli bättre när jag sov. Tji fick jag... Gick och lade mig tidigt och vaknade innan klockan men ändå kändes det som om jag kört det tuffaste träningspasset någonsin dagen innan. Gick ut i solen på en morgonpromenad men benen bara skakade. Jag som trodde att jag lagt upp min träning så bra, tydligen inte.

Om jag ska klara av mitt mål att förbättra tiden på blodomloppet om några veckor måste min träningsplanering fungera, har inget utrymme för att överbelasta min kropp som då kräver vila. Ska sova så mycket det bara går nu i helgen och hoppas på att jag är piggare nästa vecka så att jag kan ge mig ut på några löprundor.

När jag idag är som mest skakig och vimsig ringer det en tjej och frågar om jag vill träffas för att prata lite om eventuellt jobb. Kul men jag blev ju knappast att skaka mindre, både av glädje och av nervositet. Inget att vara nervös över egentligen men lite nervositet är bra. Jag är förvånad över hur mycket jobb som ligger ute nu på ams.se som kräver min typ av utbildning. Det är jätteroligt! Dessutom finns det ett här i kommunen, kan det blir bättre?

Trevlig helg!